Foto: Towfiqu barbhuiya via Unsplash
Mitt i juli lämnade de fyra stora bankerna i Sverige sina rapporter för årets andra kvartal, och mönstret känns igen. SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea redovisar återigen vinster i miljardklassen, och en stor del av intäkterna kommer från räntenettot. Det är skillnaden mellan vad banken tjänar på sin utlåning och vad den betalar för kundernas insättningar. För den som har sina pengar på ett konto med låg eller ingen ränta hos en storbank är det värt att förstå hur den affären fungerar, och vad det kan vara värt att göra åt saken.
Miljardvinster hos alla fyra
SEB var först ut. Enligt bankens pressmeddelande blev rörelseresultatet för andra kvartalet 10,8 miljarder kronor, upp 4 procent från 10,4 miljarder samma kvartal i fjol. Banken skriver själv att räntenettot ökade till följd av utlåningstillväxt och stabila till stigande styrräntor.
Swedbank redovisade i sin delårsrapport ett resultat före skatt på 9,2 miljarder kronor för kvartalet. Räntenettot uppgick till 11,3 miljarder kronor, vilket är drygt 60 procent av bankens samlade intäkter på 18,1 miljarder. För hela första halvåret summerar Swedbanks räntenetto till 22,4 miljarder kronor.
Handelsbanken redovisade enligt sitt pressmeddelande ett rörelseresultat på 6,7 miljarder kronor för kvartalet och 14,9 miljarder för halvåret. Banken konstaterar att räntenettot, provisionsnettot och rörelseresultatet ökade i samtliga hemmamarknader under kvartalet, och att inlåningsvolymerna växte bland både hushålls- och företagskunder.
Nordea, som rapporterar i euro, redovisade enligt sitt pressmeddelande ett rörelseresultat på 1,6 miljarder euro för kvartalet. Räntenettot på knappt 1,8 miljarder euro var 1 procent lägre än för ett år sedan men vände upp jämfört med första kvartalet.
Räknar man ihop de tre svenska storbankerna handlar det om runt 27 miljarder kronor i kvartalsresultat, och därtill kommer Nordeas 1,6 miljarder euro. Siffrorna varierar bank för bank, men bilden är densamma: räntenettot är fortsatt den enskilt största intäktskällan.
Vad är räntenetto?
Räntenettot är enkelt uttryckt mellanskillnaden i bankens ränteaffär. Banken tar in pengar från kunder som sätter in dem på konton, och lånar ut pengar till kunder som behöver bolån, företagskrediter och konsumtionslån. På utlåningen tar banken betalt i form av ränta. På insättningarna betalar banken ränta till kunden. Det som blir kvar när inlåningsräntan är betald kallas räntenetto.
Ju större gapet är mellan utlåningsräntan och inlåningsräntan, desto större blir räntenettot. Ett stort och stabilt inflöde av insättningar som banken betalar lite eller ingenting för är därför mycket värdefullt. Swedbanks siffror ger en känsla för proportionerna: när drygt 60 procent av intäkterna kommer från ränteaffären är villkoren på vanliga konton ingen bisak, utan en central del av lönsamheten.
Ditt konto är en del av affären
Här kommer spararen in i bilden. Många hushåll har sin buffert och sitt sparande kvar på transaktionskonton eller lönekonton hos den bank de alltid haft. Storbankernas räntor på sådana konton ligger ofta nära noll, samtidigt som nischbanker och mindre aktörer betalar väsentligt mer för samma insättningar. Exakta räntor ändras löpande, så den som vill se aktuella nivåer gör klokt i att använda Konsumenternas oberoende jämförelse av sparkonton, som drivs av Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Pengar som står på ett konto utan ränta tappar dessutom köpkraft varje år som priserna stiger. Det är alltså inte bara en fråga om utebliven avkastning, utan om att spararen i praktiken lånar ut pengar till banken gratis, medan banken lånar ut dem vidare mot betalning.
Samma statliga skydd hos nischbankerna
Ett vanligt skäl att låta pengarna ligga kvar är känslan av att en stor bank är tryggare. För insättningar upp till garantigränsen stämmer inte det. Den statliga svenska insättningsgarantin administreras av Riksgälden och ersätter upp till 1 150 000 kronor per person och institut om ett anslutet institut går omkull. Beloppet höjdes från 1 050 000 kronor vid årsskiftet. Skyddet är exakt lika starkt oavsett om kontot finns hos en storbank eller hos en liten nischbank, så länge institutet omfattas av den svenska garantin.
En sak är dock viktig att hålla isär. Vissa banker som verkar i Sverige är filialer till utländska banker, och då gäller i stället hemlandets insättningsgaranti med det landets belopp och regler. Kontrollera därför alltid hos Riksgälden vilken garanti som gäller för just det institut du funderar på, innan du flyttar pengarna.
Läge att se över sparandet
Kvartalsrapporterna är en bra påminnelse om att bankernas lönsamhet delvis byggs av kunder som inte jämför. Den som vill vara en mindre lönsam kund för banken, och en bättre förvaltare av sina egna pengar, kan börja med två enkla steg. Jämför först räntorna, både hos Konsumenternas och i vår genomgång av hur du hittar bästa sparräntan. Flytta sedan pengarna, vilket går snabbare än många tror. I vår guide byt sparkonto på 15 minuter går vi igenom stegen från att öppna kontot till att föra över pengarna.
Ingen kan säga vilken ränta som är bäst för alla, och ränteläget kan ändras snabbt. Men att se över var sparpengarna står, och jämföra med vad andra institut med insättningsgaranti erbjuder, kostar ingenting. Bankernas egna rapporter visar tydligt vem som annars tjänar på mellanskillnaden.
Senast faktagranskad: 18 juli 2026