Nästa månad, när räkningen är betald och lönen känns lite mindre pressad. Så låter det ofta när ett sparande ännu inte har kommit i gång, och några månader blir lätt ett helt år. Det året har ett pris i kronor, och priset är högre än de pengar som aldrig hann sättas in.
Foto: Towfiqu barbhuiya via Pexels
Ta någon som tänkt spara 1 000 kronor i månaden fram till ett bestämt datum 30 år bort, utan startkapital och med ett antagande om 7 procents årlig avkastning. Sparandet växer då till cirka 1 220 000 kronor. Skjuts starten upp ett år, med samma slutdatum, blir summan cirka 1 126 000 kronor. Väntan kostade omkring 94 000 kronor, alltså nästan åtta gånger de 12 000 kronor som stannade kvar på lönekontot.
Året du hoppar över är det dyraste du har
De tolv insättningar som aldrig görs är de som skulle ha legat kvar längst och därmed hunnit växa mest. Räknar man ut vad just de tolv hade varit värda på slutdatumet blir svaret 93 803 kronor, vilket är hela skillnaden mellan de två sparplanerna. Resten av insättningarna görs ju precis som förut, bara med ett år kortare arbetstid var.
Hela räkningen bygger på att slutdatumet ligger fast, alltså pensionen, kontantinsatsen eller den där resan som ska ske ett visst år. Flyttar du i stället fram målet ett år förlorar du ingenting, du blir bara klar senare. De flesta sparmål har dock ett datum som inte förhandlas bort lika enkelt som en insättning.
Kostnaden vid olika lång sparhorisont
Samma räkning med olika lång tid kvar till målet ger den här bilden. Alla rader utgår från 1 000 kronor i månaden, tomt startkapital och antagandet 7 procents årlig avkastning, räknat i kalkylatorns läge utan skatt.
| Tid kvar till målet | Slutbelopp utan väntan | Efter ett års väntan | Kostnad i kronor | Kostnad som andel av slutbeloppet |
|---|---|---|---|---|
| 10 år | 173 085 kr | 149 859 kr | 23 226 kr | 13,4 procent |
| 20 år | 520 927 kr | 474 250 kr | 46 676 kr | 9,0 procent |
| 30 år | 1 219 971 kr | 1 126 168 kr | 93 803 kr | 7,7 procent |
| 40 år | 2 624 813 kr | 2 436 300 kr | 188 513 kr | 7,2 procent |
Andelen ändras inte av hur mycket du sparar
Byter man ut månadsbeloppet mot 500, 2 500 eller 10 000 kronor hamnar kostnaden på samma andel av slutbeloppet, 7,69 procent i trettioårsfallet. Både insättningarna och avkastningen skalas med samma faktor, så förhållandet står stilla medan kronbeloppen rör sig kraftigt: med 10 000 kronor i månaden kostar samma väntår 938 033 kronor. Har du redan ett startkapital som ligger kvar under väntetiden blir andelen något lägre, eftersom de pengarna växer även under det år då inga insättningar görs. Med 50 000 kronor på kontot från början landar den på 7,45 procent.
Kort tid kvar gör väntan dyrare, sett till andelen
I kronor räknat drabbas den som har lång tid kvar hårdast, vilket tabellen visar tydligt. Sett till andelen av det egna sparandet är det tvärtom. Med tio år kvar till målet försvinner 13,4 procent av slutbeloppet på ett års väntan, med 40 år kvar 7,2 procent. Ett långt sparande hinner nämligen bygga upp så mycket avkastning på avkastningen att det uteblivna året väger lättare i den totala summan.
Den som är 55 år och tänker att det ändå är för sent har alltså mest att förlora av alla, mätt som andel av det sparande som fortfarande är möjligt. Kronorna blir färre än för en tjugofemåring, men de utgör en större del av kakan.
Så mycket måste månadsbeloppet höjas för att ta igen året
Vill du nå samma slutsumma trots senare start måste varje insättning bli större. I trettioårsexemplet krävs cirka 1 083 kronor i månaden under 29 år i stället för 1 000 kronor under 30. Höjningen på 83 kronor i månaden betyder att du sammanlagt sätter in knappt 29 000 kronor mer än i den ursprungliga planen, för att ersätta de 12 000 kronor som behölls under väntåret. Med ett försiktigare antagande om 3 procents avkastning räcker det med cirka 1 052 kronor i månaden, och det extra insatta stannar på ungefär 18 000 kronor.
Räkningen förutsätter förstås att utrymmet finns. Den som sköt upp sparandet för att pengarna inte räckte har sällan 83 kronor extra att lägga till nästa år heller, och då blir det lägre slutbeloppet det verkliga utfallet.
Ett antagande, inte ett löfte
Talen visar vad matematiken ger om avkastningen blir exakt den antagna varje år under hela perioden, vilket verkligheten aldrig levererar. Sparande i värdepapper går upp och ner och kan ge negativ avkastning enskilda år, och på ett sparkonto ändras räntan i takt med Riksbankens beslut och konkurrensen mellan bankerna. Beloppen är dessutom nominella, alltså inte omräknade till dagens köpkraft. Riktningen håller ändå oavsett vilket antagande du väljer: ett uteblivet år kostar mer än det årets insättningar, och skillnaden växer ju högre avkastning du räknar med.
Vad väntan kostar i just ditt fall beror på belopp, tid och antagande. Räkna två gånger i vår kalkylator för ränta på ränta, en gång med din tänkta spartid och en gång med ett år mindre, så kan du se själv vad ett års fördröjning kostar dig. Mekaniken bakom kurvan, och när avkastningen går om de egna insättningarna, går vi igenom i artikeln om vad ränta på ränta gör med ett sparande.
Vanliga frågor
Vad kostar det att skjuta upp bara några månader?
Mindre, men inte försumbart. I trettioårsexemplet med 1 000 kronor i månaden kostar en månads uppskjuten start 8 069 kronor, tre månader 24 068 kronor och ett halvår 47 720 kronor. Kostnaden växer nästan rakt med antalet uteblivna insättningar, eftersom alla ligger nära varandra i tiden.
Vad händer om jag väntar två år i stället för ett?
Då blir kostnaden 181 283 kronor i samma exempel, alltså nästan men inte riktigt dubbelt så mycket som ett års väntan. Det andra året kostar något mindre än det första, eftersom de insättningarna hade fått ett år kortare tid att växa.
Räknas exemplen med skatt?
Nej, talen ovan är beräknade i kalkylatorns läge utan skatt. Ställer du den på investeringssparkonto, vilket är förvalet, och räknar med 2026 års nivåer hos Skatteverket under hela perioden blir slutbeloppet 1 139 008 kronor med start enligt plan och 1 058 553 kronor efter ett års väntan. Kostnaden blir då 80 455 kronor, alltså 7,1 procent av slutbeloppet i stället för 7,7.
Gäller det här även ett vanligt sparkonto?
Ja, matematiken är densamma, men med lägre antagen avkastning blir beloppen mindre. Med 3 procent och 30 år kostar ett års väntan 29 009 kronor i stället för 93 803. Pengar på sparkonto skyddas dessutom av insättningsgarantin, som ersätter upp till 1 150 000 kronor per person och institut. Vilken ränta som går att få skiljer sig kraftigt mellan bankerna, och den skillnaden går att göra något åt i dag: se vår genomgång av bästa sparräntan.
Beloppen är räknade med kalkylatorns egen simulering den 19 augusti 2026 och avser dess läge utan skatt där inget annat anges. Skatteuppgifterna avser inkomstår 2026. Detta är räkneexempel och inte finansiell rådgivning.