Ränta på ränta beskrivs ofta som något nästan magiskt, men mekaniken är banal: avkastningen läggs till kapitalet och får sedan avkastning i sin tur. Det som gör effekten svår att känna på sig är att den nästan inte syns alls i början. Räknat med vår kalkylators egen formel, i läget utan skatt och med antagandet sju procents årlig avkastning, dröjer det 18 år och en månad innan avkastningen har blivit större än de pengar spararen själv har satt in. Sedan går det fort.

Foto: Kamil via Unsplash

Den äldsta kända förekomsten är en annons för ett sparinstitut, inte Einstein

Meningen om att ränta på ränta är världens åttonde underverk tillskrivs nästan alltid Albert Einstein. Den tillskrivningen är obelagd. Citatforskningssajten Quote Investigator har spårat uttrycket till en annons för The Equity Savings and Loan Company i Cleveland Plain Dealer 1925, utan någon upphovsperson alls, och konstaterar att det inte finns något substantiellt belägg för att vare sig Einstein, baron Rothschild eller John D. Rockefeller har sagt det. Enligt samma genomgång placerar standardverket The Ultimate Quotable Einstein meningen bland de citat som sannolikt inte är hans.

Notera vad den uppgiften faktiskt säger. Quote Investigator anger 1925 års annons som den tidigaste förekomst sajten har hittat, inte som uttryckets bevisade upphov, och den lägger fram en anonym reklamskribent som en hypotes om vem som formulerade det. Skulle någon hitta ett äldre belägg flyttas alltså årtalet. Att formuleringen med all sannolikhet kommer från reklam snarare än från fysiken gör den ändå inte sämre som pedagogik. Men den säger något om varför just det här området är fullt av påståenden som ingen har kontrollerat. Nedan står i stället siffror som går att räkna efter, och antagandena skrivs ut i klartext.

Så räknar kalkylatorn

Vår kalkylator för ränta på ränta simulerar månad för månad i stället för att använda en sluten formel. Den årliga avkastningen delas i tolv lika delar, varje månad räknas kapitalet upp med en tolftedel, och månadsinsättningen läggs till i slutet av månaden. Alla exempel i den här texten är körda genom exakt samma beräkning.

Att årsräntan delas i tolv och kapitaliseras varje månad är en egenskap hos verktyget som är värd att känna till, eftersom den gör den effektiva avkastningen något högre än den du matar in. Skriver du sju procent räknar kalkylatorn med 0,5833 procent i månaden, vilket över ett år ger cirka 7,23 procent. Ett engångsbelopp på 100 000 kronor under 30 år blir därför cirka 811 650 kronor i kalkylatorn, mot cirka 761 226 kronor om sju procent i stället läggs på en gång per år.

Skillnaden på drygt 50 000 kronor beror alltså på den högre effektiva räntan, inte på kapitaliseringsfrekvensen i sig. Det syns om man jämför på samma grund: matar man in en månadsränta som ger äkta sju procent per år, alltså cirka 0,5654 procent, blir slutbeloppet efter 30 år 761 226 kronor, exakt samma som vid årsvis kapitalisering. Tätare kapitalisering av en given årsavkastning är med andra ord ingen gratislunch. De sju procenten är dessutom ett antagande, valt för att göra exemplet räknebart, inte en förutsägelse om något. Beloppen i det här stycket avser kalkylatorns läge ”Utan skatt”.

Brytpunkten ligger vid 18 år före skatt, men flyttar på ett ISK

Ett sätt att mäta när ränta på ränta har tagit över är att fråga när avkastningen blir större än summan av de egna insättningarna. Med tomt startkapital, 1 000 kronor i månaden, antagandet sju procent och kalkylatorn ställd på ”Utan skatt” inträffar det i månad 217, alltså efter 18 år och en månad. Kapitalet är då cirka 434 000 kronor, varav 217 000 kronor är egna pengar.

Före skatt påverkar månadsbeloppet inte tidpunkten. Kör man samma beräkning med 500, 2 500 eller 10 000 kronor i månaden hamnar brytpunkten i exakt samma månad, eftersom både insättningarna och avkastningen skalas med samma faktor. Det enda som flyttar den i det läget är den antagna avkastningen och ett eventuellt startkapital. Vid fem procents antagen avkastning dröjer brytpunkten till 25 år och fyra månader, vid tre procent till 42 år och en månad. Med ett startkapital på 100 000 kronor och 1 000 kronor i månaden vid sju procent kommer den redan efter 13 år och sex månader, eftersom startkapitalet har fått avkastning hela tiden utan att öka insättningssumman.

Men kalkylatorn står förvald på ISK eller kapitalförsäkring, och där gäller inte oberoendet. Med samma antaganden inträffar brytpunkten i månad 217, 219, 231 respektive 246 vid 500, 1 000, 2 500 och 10 000 kronor i månaden, alltså allt senare ju mer du sparar. Skälet är att den skattefria grundnivån på 300 000 kronor är ett fast krontal som inte skalar med sparandet. Ett litet sparande hinner aldrig passera nivån innan brytpunkten nås och beskattas därför inte alls på vägen dit, medan ett stort sparande passerar den tidigt och får en växande andel av kapitalet beskattat. På ett aktie- och fondkonto ligger brytpunkten däremot i månad 272 oavsett månadsbelopp, om allt säljs just den månaden, eftersom kapitalvinstskatten är proportionell mot vinsten och alltså skalar likadant som insättningarna.

Samma sak sedd från ett annat håll: i exemplet med 1 000 kronor i månaden utan skatt ger sparandets första år cirka 393 kronor i avkastning. Det trettionde året ger cirka 81 800 kronor. Insättningen är 12 000 kronor båda åren. Skillnaden ligger helt i hur stort kapital de nya kronorna landar ovanpå, och det är hela innebörden av att tiden står i exponenten.

Skatten skiljer beloppen åt mer än de flesta räknar med

Kalkylatorn låter dig välja kontotyp, eftersom skatten tas ut på helt olika sätt. På ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring betalas en årlig schablonskatt oavsett om du säljer eller inte. För inkomstår 2026 är schablonintäkten 3,55 procent av kapitalunderlaget, beräknad som statslåneräntan 2,55 procent den 30 november 2025 plus en procentenhet, och skatten är 30 procent av den. Sparande upp till 300 000 kronor är skattefritt, räknat på det sammanlagda kapitalunderlaget för ISK, kapitalförsäkring och PEPP. Samtliga siffror kommer från Skatteverket, som också anger att procentsatsen aldrig kan bli lägre än 1,25 procent. Vilken procentsats som gäller 2027 avgörs av statslåneräntan den 30 november 2026 och är alltså inte känd i dag. Grundnivån på 300 000 kronor är däremot ett stående krontal, höjt från 150 000 kronor vid ingången av 2026, utan någon beslutad ändring därefter.

Grundnivån får en effekt som sällan nämns. I exemplet med 1 000 kronor i månaden från noll passerar kapitalunderlaget inte 300 000 kronor förrän långt in i sparandet, så det första året med schablonskatt blir år 16, och skatten det året landar på ungefär 350 kronor. Efter 20 år har sammanlagt cirka 5 800 kronor betalats i schablonskatt, efter 30 år cirka 58 300 kronor. Ett aktie- och fondkonto beskattas i stället med 30 procent på vinsten den dag du säljer. Vid samma sparande och samma antagande om avkastning ger kalkylatorn cirka 1 139 000 kronor efter 30 år på ISK mot cirka 962 000 kronor på ett aktie- och fondkonto där allt säljs sista dagen.

Den jämförelsen är förenklad i flera avseenden. Kalkylatorn räknar med 2026 års skattenivåer under hela perioden, vilket ingen kan lova, och den tar inte med den lilla årliga schablonintäkten på fondandelar utanför ISK. Den förutsätter dessutom att du inte har något annat sparande på ISK, kapitalförsäkring eller PEPP som tar den skattefria grundnivån i anspråk. Har du det passeras nivån tidigare, och då kommer det första året med schablonskatt före år 16. Skattens riktning i exemplet är däremot robust: den som får en bra avkastning under lång tid betalar mindre i schablonskatt än i kapitalvinstskatt, medan förhållandet blir det omvända om avkastningen uteblir. Schablonskatten tas nämligen ut även under förlustår.

Vad exemplen inte säger

Alla belopp ovan är räkneexempel, inte prognoser. De visar vad matematiken ger om ett visst antagande håller varje år under hela perioden, vilket verkligheten aldrig gör. Avkastning i värdepapper varierar mellan år och kan bli negativ, och på ett sparkonto ändras räntan när Riksbanken och bankernas konkurrenssituation ändras.

Talen är dessutom nominella. Riksbankens inflationsmål är två procents prisökning per år mätt med KPIF, så en miljon kronor om 30 år motsvarar en klart mindre köpkraft än en miljon i dag. Vill du veta vad sparandet räcker till i dagens pengar får du räkna med ett antagande där inflationen är bortdragen. Avgifter är inte heller med i exemplen, och de drar åt motsatt håll med samma exponentiella kraft som avkastningen.

För den som sparar på ett vanligt konto är det räntenivån som avgör hur snabbt kurvan böjer av, och där är skillnaden mellan bankerna större än många tror. Vår genomgång av bästa sparräntan visar hur du hittar rätt, och guiden till vad du bör titta på när du väljer sparkonto går igenom villkoren bakom siffran. Om pengarna ska stå länge är det också värt att veta hur insättningsgarantin fungerar, eftersom skyddet gäller per institut och inte per bank. Vill du se hur just dina antaganden faller ut kan du räkna på ditt eget sparande här.

Alla belopp i artikeln är räknade med kalkylatorns egen formel den 4 augusti 2026 och avrundade. Skatteuppgifterna avser inkomstår 2026 och kontrollerades mot Skatteverket samma dag. Detta är inte finansiell rådgivning.

Senast faktagranskad: 4 augusti 2026