Alla "rådgivare" är säljare

Försök bilda dig en egen uppfattning om vilka sparprodukter som är bra, för bankernas alla rådgivare är egentligen säljare. De mest lönsamma produkterna har alltid den största budgeten för marknadsföring och de bästa säljarna.

Gå in på ditt lokala bankkontor och be om råd att placera 100 000 kr på lång sikt i svenska aktier. Vad tror du svaret blir? Att köpa en portfölj av egna aktier som ger en transaktionsintäkt, courtage, på kanske 0,5 procent en gång till banken? Eller att satsa på bankens egen fond som ger banken 2 procent i intäkt på sparkapitalet varje år för all framtid?
Du ska veta att om Du sparar i tjugo år i bankfond, så går 30 procent av värdeökningen spå kapitalet till banken. Andelen blir så stor tack vare den så kallade "ränta-på-ränta"-effekten. Om vi tänker oss att värdeökningen blir 10 procent per år så ser bankens vinstkalkyl för fondalternativet ut så här.
År 1: 2000 kr, år 2: 2200 kr, år 3: 2420 kr, år 4: 2662 kr osv till år 20: 13 455 kr = 128 000 kr totalt.
Om Du istället väljer Din egen aktieportfölj blir bankens intäkt 500 kr, en gång. I vårt exempel har fondspararen efter tjugo år 466 000 kr och aktieplaceraren 669 000 kr.
Förstår du nu varför banken vill att du köper fonder istället för egna aktier?

När jag själv gick in på ett lokalt bankkontor och bad att få köpa en aktiefond till min son blev jag rekommenderad att istället köpa fonden via en kapitalförsäkring i mitt eget namn med sonen som förmånstagare. Då skulle jag ha kvar äganderätten till fonden och kunna föra över fonden inklusive värdestegringen till sonen utan några skattekonsekvenser om 10 eller 20 år. Problemet är att när man köper fonden via en kapitalförsäkring tillkommer en försäkringsavgift på upp till 1 procent per år. Värdestegringen på fonden blir densamma i de två alternativen. Men fondförsäkringar är den sparprodukt som ökar mest i Sverige - banken tjänar nämligen pengar både på fondavgifterna OCH försäkringsavgiften.

Tror Du att försäkringssäljaren ringer på kvällen och bjuder in till gratis rådgivningsmöten för att vara hygglig? Att sälja pensionsförsäkringar är något av det mest lönsamma man kan hålla på med. Den högst betalda försäkringssäljaren tjänar privat 15 miljoner om året. För försäkringsbolagen är pensionsförsäkringar en mycket lönsam produkt vilket gör att de kan satsa mycket pengar på marknadsföring och försäljning.

Över 30 procent av Sveriges 20-åriga kvinnor har pensionsförsäkring, trots att det vore mycket mer lämpligt att i deras ålder spara till ett eget hem och annat som blir viktigt när de bildar familj. Illa är att upp till 90 procent av de första årens värdestegring kommer att försvinna till förvaltaren innan 20-åringen går i pension. Ytterligare en nackdel med pensionsförsäkring för den unge spararen är att många av dem kanske bara har 23 procent i marginalskatt om de arbetar deltid. Detta innebär att de med stor sannolikhet kommer att ha högre skatt när de tar ut pensionen om 40 år. Men alla "rådgivare" säger att det är viktigt att börja pensionsspara tidigt för att man skall få så hög pension som möjligt.

Inför varje årsskifte fylls tidningarna med rekommendationer att pensionsspara för det är "skattemässigt gynnsamt". Sanningen är att pensionsförsäkringar oftast är en olämplig sparform och alltid den minst kostnadseffektiva. Med årliga kostnader på 3-5 procent för pensionsförsäkringar finns det alltid sparformer som ger högre avkastning. Kostnadsnivåer är också det enda vi med säkerhet vet kommer att bestå i framtiden. Sparandets avkastning är alltid mer osäkert men det är typiskt att Sveriges ledande familjeekonomer inte nämner ordet kostnad när hon skriver en bok om våra framtida pensioner. De flesta svenskar har privata pensionsförsäkringar, för svenska folket tycks göra hur dåliga affärer som helst för att slippa betala ännu mer skatt.

Det finns nästan inga oberoende privatekonomiska rådgivare i Sverige eftersom få svenskar har råd att betala för sådana tjänster. På grund av vårt skattesystem har få privata tjänster över huvud taget utvecklats. Istället går man till den trygga banken eller försäkringsbolaget när man vill ha privatekonomisk "rådgivning". Men vad man får är ren försäljning av de mest lönsamma produkterna för "rådgivarnas" arbetsgivare.

Förmögna kunder får VIP-status hos bankerna genom att betala några tusenlappar per år för att få service av en personlig bankman. Sedan slussas dessa kunders kapital in i bankens fonder och försäkringsprodukter som ger den stora lönsamheten för banken. På samma sätt är den egna företagaren det bästa bytet för hårdsäljande försäkringsmäklare. Företagaren har fullt upp att sköta det egna företaget och de anställdas och företagarens pensioner får försäkringsmäklaren sköta.

Detta system kan bestå eftersom få märker att de blivit lurade på en stor del av den framtida pensionen. De som betalade in 10 000 kr i pensionsförsäkring 1975 tycker att det är ganska bra att få ut 100 000 kr 27 år senare när man går i pension. Pengarna har ju ökat 10 gånger. Men om pengarna istället placerats med 4 procents lägre kostnad och samma avkastning? Slutresultatet hade då blivit 300 000 kr!

En seriös bilhandlare kan inte sälja dåliga bilar, kunderna märker ju om till exempel ljuddämparen genast ramlar av. För att bilhandlaren ska överleva på en liten ort måste han vara ärlig. Kunderna är misstrogna, de nästan förväntar sig att bli lurade. De kan kvickt konstatera om försäljarens löften var tillförlitliga eller ej. Banker och försäkringsbolag, däremot, kan ta en stor av den framtida värdestegringen i avgifter utan att kunden märker det.

Åter startsida "Bli lurad"